And you exploded in my heart

Det första jag ska göra är att tillägna en låt åt Prinsen, för det behövs just nu.

Jag är inte den som brukar bryta ihop totalt utan min själsfrände brevid mig. Visst är det svårt att vara utan den man älskar, men om kärleken verkligen är där på riktigt, så ses man alltid snart igen. Jag ska inte ljuga och säga att jag inte brukar deppa ihop eller lyssna på lovesongs om och om igen. För det gör jag. I ett par dagar. Sen njuter jag av tiden jag är ensam. Gör saker man glömmer bort att man kan göra när man är så bunden vid någon.

Men nu hände något. Det har gått en vecka ute i skogen. Och jag bröt ihop. Totalt. Jag klarade inte av det. Så jag åkte hem för att slänga mig i Prinsens armar. Att komma hem, och att möta sanningen - var inte riktigt vad jag hade räknat med. Emil är i Schweiz, i 3 veckor, vilket jag förträngt. Jag är ett vrak nu. Saknaden äter upp mig inifrån & det är ett hav på mina lakan.

Jag orkar inte dra något klyschigt snack just nu, men lyssna på låten, den säger allt. Att det är en av Emils favoritlåtar gör det inte så mycket bättre.

I'll love you til I die.

Kommentarer

Skriv här:

Namn:
Kom ihåg mig

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback