Vem är du?
Vad tänker ni på när ni åker tunnelbana, när ni går i strömmen av alla människor? Vad är era största rädslor? Känner ni er tråkiga om ni bär samma kläder varje dag? Minns ni vad ni åt till middag i förrgår? Vad tror ni livets mening är? Vem har mest inflytande i era liv? Vem är den vackraste människan på jorden? Hur många steg är det upp till eran lägenhet? Kan du nudda näsan med tungspetsen? Eller kanske vifta på öronen? Vad inspireras ni av? Vart bor ni?
Jag vill veta allt. Skriv vad som helst, jag lovar att läsa, ni är ju trotts allt många gånger bäst.
Vad tänker ni på när ni åker tunnelbana, när ni går i strömmen av alla människor?
Jag åker inte tunnelbana, jag åker buss. Då funderar jag på saker som jag knappt har kontroll över och tittar på människan, lyssnar och studerar. skriver ner fina meningar som man kan använda till en bok någongång,i mobilen.
Vad är era största rädslor?
Spindlar tror jag. och att någon jag älskar ska dö. Känner ni er tråkiga om ni bär samma kläder varje dag?
Ja, fy sjutton. Just nu spelar vi in spexfilm och eftersom att jag har huvudrollen har jag behövt ha samma kläder flera dgaar i streck och det är inte ens fins kläder.
Minns ni vad ni åt till middag i förrgår?
Ehm, jag spelade inte film så jag åt ingenting förrän jag kom hem till min pojkvän klockan tio. Müsli!
Vad tror ni livets mening är?
Jag tror att det är bäst att inte fundera över det, även om det är svårt att låta bli. men jag tror att man blir lyckligare av att inte göra det.
Vem har mest inflytande i era liv?
Min mamma tror jag, och min pojkvän.
Vem är den vackraste människan på jorden?
Kate Winslet, tror jag.
Hur många steg är det upp till eran lägenhet?
Jag bor i radhus.
Kan du nudda näsan med tungspetsen? Nepp, men vika den på tre!
Eller kanske vifta på öronen?
Ja!
Vad inspireras ni av? Vart bor ni?
Jag inspireras av bloggar som inte är extremt moderiktiga, utan istället bara väldigt harmoniska och jag bor i skåne, nära lund.
nu blev detta väldigt långt, men det kändes enklast att svara på dina, istället för att behöva tänka själv.
Jag dagdrömmer nästan jämnt. Det är två små steg på min bro upp till dörren. Mjuka kattöron är det bästa jag vet - och att pussa pojkar. Min farfar betydde mest för mig då jag var liten. Inspiration finner jag i allt. Den vackraste människan på jorden är min bästa kompis. Är bosatt i norrland. Drömmer om att flytta utomlands om några år tillsammans med en vacker pojke. Jag tycker ögon berättar mer ord eller något annat, så därför kan jag sitta och stirra in i folks ögon utan att jag märker det, bara för att försöka se vem personen är.
och just nu vill jag ha:
sommar, vin, cigg och high heels, tillsammans med bästa vännerna och bra musik.
Jag brukar fundera på hur många människor som tittar mig i ögonen när jag åker tunnelbana, jag är närsynt och brukar inte använda mina glasögon förrän jag är i skolan och ja, jag ser ju inte vilka som jag får ögonkontakt med så det är som en slags gåta.
Och sedan kan jag nudda näsan med tungspetsen :)
Eftersom jag inte har något bättre för mig så kan jag berätta en del om mig själv ;)
Jag bor i Gävle men ägnar minst en tanke åt varje dag till att önska att jag bodde i sthlm eller gbg. Där jag tycker att mitt egentliga liv finns.
Jag har ångest över va jag ska ha på mig i skolan eftersom jag inte vill använda samma kläder varje vecka eller att folk ska tänka att jag e konstig på nåt sätt, fast jag själv inte kmr ihåg vad dem i min klass t.ex haft på sig igår.
Jag är beroende av konserter och går på minst en varannan månad. Har mer kompisar i andra städer än där jag bor.
Haha förlåt men jag behövde skriva av mig lite x)
Tycker jättemkt om din blogg <3
du och jag gick på "vi som växer" tillsammans :)
och jag drömmer om att öppna ett mysigt café och på tuben brukar jag fantisera om hur andras liv är. och vem jag vore om jag var någon annan.
Jag älskar att gå i sockor, fika och har ett stort behov av choklad och kaffe.
Jag tycker människor facinerar.
Måste säga att du inspirerar mig väldigt mkt, jag brukar alltid gå in på din blogg när jag är lite nere =)
kram
Jag är en förvirrad flicka som har förälskad mig i din blogg. Jag åker inte tunnelbana så ofta då jag är bosatt mitt i skogen någonstans i mellersta Sverige, men sist jag gjorde det tänkte jag på att jag inom bara några timmar skulle få se Nine Inch Nails. Jag tycker att det är mycket obehagligt att befinna mig mitt i en folkström och jag är livrädd för framtiden. Dagarna fylls av funderingar om vad som kan vara meningen med livet, men ännu har jag inte funnit något svar. Tankarna om döden är tyvärr lika många. Jag tycker om klänningar, rosor och katter och jag önskar att livet bara kunde bestå av det. Min finaste människa är just nu Audrey Tautou.
jag är jennifer, en naiv idealist som dör på slutet. jag sitter i skåne men hoppas att komma uppåt landet till hösten. jag har tre katter som just nu sover intill mig på skrivbordet/ ligger i sängen/ skuttar runt i hallen med en boll. jag tycker om flätor, leenden, kolkritor, fina bloggar, kullerstensgator & tid att drömma. förresten har jag extremt dålig fantasi just nu. tjo,
Vad tänker ni på när ni åker tunnelbana, när ni går i strömmen av alla människor? jag tänker på en kille jag gillar, men aldrig kommer att få. mest för att han är min vän. Vad är era största rädslor? massor, hatar när folk tar på min hals. panik. Känner ni er tråkiga om ni bär samma kläder varje dag? nä, egentligen inte. Minns ni vad ni åt till middag i förrgår? grönsakssoppa!!!! Vad tror ni livets mening är? fria val till saker och ting, inte ha kul helatiden då man inte lär sig uppskatta allt kul i livet, och ett händelserikt liv! Vem har mest inflytande i era liv? venne,, Vem är den vackraste människan på jorden? googla JOHNNY WEIR. Hur många steg är det upp till eran lägenhet? jag tror att det är 20. Kan du nudda näsan med tungspetsen? nä, men jag kan göra en jätteäcklig min!!! :D Eller kanske vifta på öronen? YESSSS!!! :D:D:D:DD Vad inspireras ni av? musik, känslor. Vart bor ni? stockholm!!!!! :D
Kan inte du svara på samma frågot i ett inlägg, det vore så kul! :)
åh, gud låt mig inte ramla ner i springan mellan tåget och plattformen är ungefär den enda tanken jag har i huvudet när jag försöker ta mig av tunnelbanan, min största rädsla är att vara ensam, OM jag känner mig tråkig om jag har samma kläder flera dagar i rad, men det funkar ändå, nej, ja minns faktist inte vad jag åt till middag i förrgår, meningen med livet är att bara leva och s vart det tar dig, mina vänner och min familj :) du ligger högt upp på listan där baby, vackraste människan, hm, Kate Winslet, fast alla är vackra!, jag bor inte i en lägenhet, pilutta dig, tyvvär kan jag inte nudda min näsa med tungspetsen, jag har förgäves försökt, vifta på öronen kan jag inte heller :(, min insperation kommer ifrån alla möljiga källor men mest familj och vänner :), Jag bor i Jakobsberg och viksjö!
LOVEU SUGARPIE
När jag åker tunnelbana så läser jag oftast en bok, jag älskar böcker. Det spelar ingen roll vad det är för slags bok, jag älskar bara böcker i alla former och åldrar. Jag älskar att man måste vända sidan innan man får fortsätta läsa, jag älskar min mammas gamla bokmärkessamling som jag använder flitigt, och jag älskar alla travar av böcker som finns i hela vårt hus (speciellt i mitt eget rum). Ändå finns det alltid böcker som jag inte har läst, därför läser jag oftast på tunnelbanan, så ofta jag har tid. Det finns så många böcker, men så lite tid! Hur ska jag hinna läsa alla?
När jag går i strömmen av alla människor så lyssnar jag oftast på musik, eller läser. Läsningen kan dock vara lite komplicerad om det är mycket människor omkring en. Det finns en stor risk att man går in i någon, eller att någon går in i mig. Men, den största orsaken till att jag inte läser alltför ofta när jag går är att jag är en vandrande olycka - jag skulle definitivt hitta någonting att snubbla över. Därför lyssnar jag på musik. Och iakttar människor. Det finns så mycket vackra människor överallt, och det bästa som finns är att fundera på dem, vad som gömmer sig i deras huvuden, fundera på om vi skulle kunnat vara vänner, fundera på vad de funderar på, vilken musik de lyssnar på.
Min största rädsla är att förlora de jag älskar. Det är det värsta som kan hända mig. Något annat som jag är rädd för är vatten, även fast jag försöker övervinna den rädslan. Jag har lärt mig att dyka, och jag klarar av det mesta så, men jag är fortfarande rädd för vatten. Det är inte riktigt jag, som i mitt medvetande, som är rädd för vattnet, utan det är min kropp. Det är ungefär som klaustrofobi. Efter ett tag i vattnet kan jag inte andas, mina lungor krymper och jag kan inte se. Jag får helt enkelt panik, även fast jag vet att det inte är någon fara.
Jag känner mig definitivt tråkig när jag bär samma kläder varje dag. Jag vill byta, välja någonting nytt, kombinera på nya sätt, se olik ut varje dag. Vara intressant.
I förrgår åt jag världens godaste majssoppa till middag. Det låter inte underbart, men det är bland det godaste som finns. Jag älskar majs.
Jag har ingen aning om vad meningen med livet är. Kanske att finna sin själsfrände, sin andra halva. Det känns viktigt, i alla fall.
Alla har inflytelse i mitt liv. Allt och alla. Men ändå inte på någon högre grad. Inflytelse som att de kan få mig att ändra mig? Nej, inte särskilt många. Eller ja, snarare inte särskilt mycket. Många, men inte mycket.
Den vackraste människan på jorden är inte en, utan flera. Min vän Miranda är alldeles otroligt vacker. En kille som heter John Hugo Olsson i klassen över mig är också väldigt vacker. En viss Johan är bland det vackraste jag vet. Och alla mina vänner är vackra, plus alla andra människor i världen. ALLA människor är vackra, på ett eller annat sätt.
Jag bor inte i någon lägenhet, utan i ett stort hus med tegeltak och två våningar. Dock bor vi högst upp på ett berg/en kulle, så det är relativt jobbigt att ta sig hit ändå. Men i trappan upp till övervåningen är det totalt 16 steg. Vi räknar det som mina lägenhetstrappor, eftersom mitt sovrum ligger på övervåningen.
Jag är två millimeter från att kunna nudda min näsa med tungspetsen, men jag kan inte få mina öron att röra sig en endaste liten tusendels millimeter.
Jag inspireras av allt. Speciellt människor och musik. Och självklart texter. Böcker. Foton. Ord. Saker som folk säger. Ögon. Kärlek.
Och, som jag nämnde förut, så bor jag i ett (relativt) stort hus med tegeltak. 200 kvadratmeter +. I en liten ort som heter Trångsund. Den ligger nära Farsta (pendeltågsstationen bredvid), och det är en femton minuters lång bilfärd in till Södermalm, Stockholm, där jag går i grundskola.
All kärlek till dig, Ema. En av de bästa bloggerskorna som finns.
xoxo
Jag tror att det är ungefär 18 trappsteg upp till min 37kvadratmeterstora lägenhet med gamla köksluckor och balkong i Örebro, staden där slottet ligger i mitten och allt runtomkring för tillfället är lika grått som stenarna slottet är byggt utav, vi har svartån som är brun och lortig och en mängd gamla byggnader som är alldeles urtjusiga.
Jag åker aldrig tunnelbana, men när jag åker buss skapar jag en historia bakom de människor som av någon anledning tilltalar mig lite extra, jag skriver ner orden på ett papper i huvudet, för att sedan glömma bort historien jag skapat.
Jag är rädd för spindlar, döden, vilda djur som finns i skogen, att bli ensam, livet och allt jag vill.
Jag åt kycklinggryta med currysås i förrgår.
Livets mening är något jag aldrig kommer kunna klura ut. Kanske är det att uppmärksamma människor man möter, hjälpa de som behöver hjälp. Ta hand om världen vi fått (om det är fallet så lyckas vi inte sköta meningen med livet särskilt bra).
Jag känner mig inte tråkig om jag har samma kläder som igår, jag känner mig mest tråkig för att jag insett att de flesta av mina kläder till kroppens överdel är svarta. och jag inbillar mig att jag inte passar i färger, så jag vågar aldrig köpa de där fullkomligt färgglada och underbara kläderna till kroppens överdel.
Just nu känns det som att Håkan Hellström är vackrast. Eller kanske är det Katie Melua. Om man ska säga någon som Var den vackraste människan på jorden, då säger jag Audrey Hepburn, eller Marilyn Monroe! <3
Jag når typ till övre kanten av överläppen med min tungspets, sen får jag sendrag i muskeln på tungans undersida (eller nåt).
Jag inspireras av toner, människor, miljöer, fotografier, te, väder, kakor. osv!
hjärta!
Jag heter Lina och blir alltid olyckligt kär i killar med ruffsigt brunt hår och gitarrfingrar. Hela min blogg är full med kärleksnoveller som inte har någonting med mig att göra. Meningen med livet är att lära sig dö
Jag heter Lisa, you know. På tunnelbanan koncenterar jag mig på en människa eftersom den blir vackrare ju längre man ser på den, men ser det som man ser hos sig själv under sina bra dagar. De fina skrattrynkorna, de klarblåa ögonen, det lilla sneda leendet. Jag har en stor rädsla för att bli ensam i livet eller inte bli som jag eller andra vill. Jag är en lyxhippiemjukrockare som är lite osäker på sin stil ibland, och den vackraste människan på jorden måste vara min lillbror Alfred. Jag kan inte sluta fundera på hur många steg jag tagit i mitt liv, hur många forehands jag har slagit eller hur många gånger jag har sagt "asså". Hur många riskorn har jag ätit, hur många liter vatten har jag druckit, hur många mil har jag sprungit, hur många gånger har jag skrattat, hur många tårar har jag gråtit? De människor som påverkar mig mest är de i min närhet, men även människor jag inte känner, speciellt i "bloggvärlden" som du och blondinbella. Jag önskar att jag också vågade tatuera mig och hade samma stilsäkerhet som du har, jag önskar att jag kunde rida, spela munspel och trummor, och jag önskar att det snart kunde bli vår. Någon gång i framtiden ska min kärleksroman bli färdig och jag ska bli expert på fina filmer. Under tiden ska jag hjälpa människor att bli friska.
Inte så sjukt intressant kanske, men bra för mig själv att skriva! Ha det bra, Ema. ;) Kram!
Vi gick i paralellklasser i örby, hittade din blogg genom en vän .)
tusen tankar snurrar alltid runt i mitt huvud var jag än är och det är svårt att hålla reda på allt. mest av allt vill jag bara vara mig själv och ha mina vänner omkring mig. Sen ha en lägenhet som jag kan bestämma över alldeles själv och fylla med doftljus, underbara färger och tyger, mysiga soffor, en enorm säng med mjuka kuddar och ett stort kök med plats för bakning och matlagning
nu blir det mycket läsning för dig, med allas kommentarer (.
Jag är en flicka som länge varit mycket vilsen och vissen. Nu börjar jag hitta rätt och blomma ut, sakna men säkert. Lång väg kvar, men åtminstone PÅ väg.
Mest älskar jag bra och fina texter. Hittar många i din blogg.
Ja, men det kan man säkert ta reda på! Finns säkert någon statistik på det (märks det att jag går natur?). Men hur många steg man har tagit... hur många bokstäver man har skrivit för hand... det kan man ALDRIG få reda på, and that's freakin' me out! Fast varför ska man veta?
Vad tänker ni på när ni åker tunnelbana:Finns ingen tunnelbana här. Jag åker buss, jag lyssnar på musik och tänker inte på så mycket faktiskt.
när ni går i strömmen av alla människor?
hm, då blir jag bara stressad och tänker inte på så mycket alls.
Vad är era största rädslor? Döden!
Känner ni er tråkiga om ni bär samma kläder varje dag? Ja, jag känner mig tråkig om jag bär samma kläder två dagar i rad bara.
Minns ni vad ni åt till middag i förrgår? Pizza :D
Vad tror ni livets mening är? Åh, den här frågan är så svår, den tänker man ju alltid på, men kommer aldrig fram till något svar, så jag vet inte vad jag ska svara faktiskt.
Vem har mest inflytande i era liv? Det vet jag inte heller,pass.
Vem är den vackraste människan på jorden? Åh, så många vackra människor ju. Men om jag får säga vem som helst, så är kitty jutbring väldigt fin!
Hur många steg är det upp till eran lägenhet? Jag bor i hus och det är två trappsteg, tre steg kanske.
Kan du nudda näsan med tungspetsen? Eller kanske vifta på öronen? Nej. Eller jag kan nudda min piercing :D.
Vad inspireras ni av? Bloggar,tidningar osv :)
Vart bor ni?Örnsköldsvik!
Vore kul om du svarade på dessa frågor med :) och ja, man får ta och åka jorden runt, men skulle bli väldans dyrt dock.
Frankrike är ett land som jag verkligen vill besöka iaf!
Jättte fin blogg!!
Jag tror på att Jesus älskar mig. Meningen med livet är att leva i den kärleken.
Jag heter Michaela, bor gör jag i en herrgård en bit utanför Jönköping.
Det jag är mest rädd för här i världen är att förlora folk jag älskar. Väldigt naturligt.
Det finns inget finare i den här världen än min familj, jag är en riktig sucker för släkten. De
är vackra på alla sätt. Jag vore inget utan dem. En annan skräck jag har är att misslyckas
med saker. Prestationsångest. Jag vill alltid göra allt bättre än vad jag egentligen orkar. Det leder
till att jag är i princip okapabel till att blogga, till exempel. Jag kan inte publicera texter, tänk om
de inte duger? Det där är något jag jobbar på.
Jag inspireras utav filmer som får mig att verkligen känna något. En annan sak som är inspirerande är människor som egentligen enligt normen är för gamla för att vara de de är, men är det ändå. När jag ser en 45-årig hårdrockare med långt fluffigt hår gå förbi mig på stan så ler jag alltid inombords. Säkerligen utombords med, jag ler för jämnan. Jag älskar när folk ler spontant på bussen eller gåendes på stan, helt utan synlig anledning. Det är så fint. När folk rynkar på näsan då de skrattar, det är också fruktansvärt fint.
Jag har något otalt med kollektivtrafik. Vi lär aldrig bli bra vänner.
En buss full av främmande individer som kommer alldeles för nära gör mig nervös.
Är det däremot en buss eller ett tåg med lite folk på kan jag tycka att det är rätt vackert,
att sitta där med iPoden i öronen och se ut igenom fönstret. Oftast tänker jag på en kille jag
är fruktansvärt förtjust i. (Det är inte unikt för kollektivtrafik på nåt sätt, förvisso,
jag tänker på honom hela tiden. Det är som en sjukdom. En fin sådan.)
Jag känner mig hemsk om jag har samma kläder två dagar i rad, ens. För mig säger kläder
så mycket. Jag har lite ångest över att jag är för lat för att klä mig så som jag vill klä mig.
I förrgår åt jag tacos, kom jag på efter lite febrilt tänkande.
Jag är en hopplös romantiker och är övertygad om att Kärleken är livets mening. Kärlek kan defineras
på miljontals sätt, så det kan ju aldrig bli uttjatat heller. Det vackraste och plågsammaste som finns. Mest vackraste, dock.
(tänk att mitt internet skulle läggas ner såfort jag var klar!)
Patricia heter jag, fast det vet du ju redan!
Jag bor en vecka i Vällingby varje månad, och de dagar som återstår bor jag i Jakobsberg.
Jag åker (nästan) aldrig tunnelbana, men jag åker pendeltåg!
Ibland händer det att jag sitter och tittar på den unga mannen två säten framför mig, klädd i hatt och väst, och fantiserar om vart han är påväg, vart han kommer ifrån, eller om hans kastanjbruna ögon kommer att bevara sin charm i framtiden.
När jag går bland dessa människovågar fokuserar jag oftast bara på en sak; vart jag är påväg. Allt för många gånger har vågen gett mig impulsen av att följa efter alla dessa människor, och se vart den leder mig. Dock så har det aldrig hänt, men nära har det varit.
Jag är rädd för ångest och rastlöshet. Båda kan skapa varandra.
Ångest gör mig rastlös. Rastlösheten ger mig ångest, ja, du förstår nog. Jag hatar den där känslan jag får vid dessa tillfällen, och jag gör allt i min makt för att motarbeta de studer då både ångesten och rastlösheten kan smyga sig på.
ja, jag känner mig alltid tråkig när det ända jag ser i min garderob är de urtvättade jeansen och en trasig David&Goliath tröja. Men jag brukar alltid tänka "Man kan ju inte leva som Paris Hilton", och då brukar det kännas mycket bättre!
Jag åt frusen spaghetti och kötfärssås till middag i förrgår!
(denna frågan ligger nära hjärtat, även fast jag inte är säker på mitt svar), men jag tror att livets mening är att leva så mycket som möjligt att man inte känner sig besviken när tiden väl tar slut.
Den personen som har mest inflytande i mitt liv är min mamma. Det är henne jag bor hos, 281 dagar om året (om jag kalkulerat det rätt), och hon har lärt mig så mycket under dessa femton år, och visat mig saker som hon inte visat för någon annan i hennes liv. Även fast hennes beslut ibland kan vara de mest absurda beslut som finns, ligger det alltid en trippelcheckad tanke bakom det.
Den här gången vet jag faktiskt inte. jag är nog inte redo att bevisa det för mig själv ännu.
Man behöver bara gå ett steg för att komma in till min lägenhet! (förut sade jag att det var fjorton, men då räknade jag inte trappsteget upp till hallen, och hallen är ju också en del av min lägenhet, vart skulle jag annars komma in någonstans?)
Jag är faktiskt väldigt udda på den fronten. Jag kan varken rulla tungan, nudda näsan med tungspetsen, vifta på öronen eller vifta på näsvingarna!
Jag inspireras av allt. Fast den största källan är musik. Jag söker mig ned på djupet av varje låt, och finner känslan som ligger gömd bakom alla spelande instrument och raspiga sångröster, och gör känslan mer kreativ i min egen form.
Nu är jag jätteförsenad till min spanska lektion!
Hoppas du blev glad för svaren!
Massa pussar!
Jag har bara två tunnelbanestationer till min skola, så man hinner inte tänka så mycket. Men när jag åker längre sträckor så gillar jag att sitta och titta på folk och hitta på saker om deras liv.
I förrgår åt jag kycklingwok till middag eftersom det var jag som skulle laga mat och det är den rätten jag gör bäst.
Livets mening är något jag tänker mycket på men jag har inte kommit fram till något svar än.
Min lärare (hur konstigt det än låter) har nog störst inflytande i mitt liv just nu. Den vackraste människan är Annika Norlin, det är både utseendemässigt och om man tänker på insidan.
Jag bor i ett radhus så inga trappsteg här, men det är en ganska lång backe upp till huset.
Jag inspireras av fina bloggar (som din), fina låttexter och bra böcker. Jag läser mycket och älskar stadsbiblioteket eftersom det är så mysigt. Jag bor i södra Stockholm, skolan heter Aspudden och jag går i fotbollsklass.
Jävlar vilka svar du har fått...=P Riktigt kul! =)
Vad tänker ni på när ni åker tunnelbana - det blir spårvagn för mig del i så fall, och på det har ja ett minne av på gymnasiet när jag och två vänner sitter längst bak och kör lite allsång! haha Annars brukar ja tänka på alla möjliga saker, men mest kollar ja på folk! Älskar o sitta vid fönstret!
när ni går i strömmen av alla människor? - Kollar mycket på folks skor...
Vad är era största rädslor? - Spindlar är det värsta! Sen även att bli bortrövad någon kväll typ, och folk inte vet vart jag har varit. Och att jag VET att de kommer ta minst ett dygn innan någon börjar leta. (så ja e viktig med att berätta vart ja ska o när ja typ kommer hem)
Känner ni er tråkiga om ni bär samma kläder varje dag? - Varje dag, ja! Två dar i rad, Nej. Gör det bara då ja känner mig bekväm eller tycker det är riktigt fint o ja passade i det!
Minns ni vad ni åt till middag i förrgår? - Tjockpannkaka med bacon i...blev det för att vi va tvungen att göra oss av med en två liter mjölk! =P
Vad tror ni livets mening är? - Gör det bästa av livet, så kommer man långt och kommer må bra!
Vem har mest inflytande i era liv? - Svår fråga! Men det är nog Mamma och Pappa, tror ja!
Vem är den vackraste människan på jorden? - Skit svår den här med..=/ Jag har alltid gillar Angelina Jolie, men vet inte om hon är den vackraste person på jorden. Hade velat säga min sambo, men det vet alla att det stämmer aldrig! haha
Hur många steg är det upp till eran lägenhet? Beror på vart du börjar..?! =P
Kan du nudda näsan med tungspetsen? - JA!
Eller kanske vifta på öronen? - Nej!
Vad inspireras ni av? - Andra personer i min närhet som lyckas. Men även av dem som inte alls lyckas... Det är ju inspiration hur som!
Vart bor ni? - Trollywood!
Kram
åker inte tunnelbana så går inte i strömmen så ofta. Men när jag gör det i stockholm så tänker jag alltid hur synd det är om alla människor som är så stressade hela tiden/Min största rädsla är att aldrig hitta min riktiga kärlek/ Jag kan inte bära samma kläder varje dag, det är isf ett tecken på att jag mår dåligt/ Igår åt jag egenlagad rotfruktspytt med kotletter/ jag har ingen aning vad livets mening är för jag klarar inte av att tänka på så stora frågor när jag lixom lever i min egna lilla värld./Mina bröder har mest inflytande på mig. för att jag älskar dem så mycket./jag har väldigt lång tunga så absolut kan jag nudda näsan med den/ jag bor i halmstad och jag insprireras av mina vänner, fina saker och underliga händelser.
btw, bara så du vet så brukar jag aldrig svara på sånt här.. vet inte varför jag gjorde det när jag inte känner dig alls. men jag tkr om din blogg iaf.
jag bor i umeå där jag åker buss till skolan varje dag och jag älskar också att titta på människor och verkligen försöka se vilka de är. en sak jag tycker är både fantastiskt och läskigt är att se städer på avstånd och veta att i varje fönster finns någon som lever ett helt liv, och jag kommer aldrig få möta dem eller veta vilka de är. det är nog lite som att ha en blogg och säkert av just den anledningen som du ställde de här frågorna antar jag.. visst att det är otroligt spännande!? tänka sig att jag följer dig varjevarje dag och kikar direkt på morgonen om du har lagt upp något nytt fint, och så vet du inte ens vem jag är.. himla skumt, men himla fascinerande!
jag tror att meningen med livet är att hitta meningen med livet, så simpelt men ack så komplicerat!
jag är en sådan som älskar att kramas, jag kan aldrig få nog. i förrgår åt jag palt till middag, på tal om det undrar jag om inte paltkoma kanske är meningen med livet ändå. jag sjunger dygnet runt, jag kan nästan inte ens sluta även om jag försöker. jag äter havre fras varje morgon. jag älskar fågelkvitter och tycker att morgonrodnad är världens finaste ord. fick jag bara välja två ställen att spendera mitt liv på skulle det vara i biblioteket och sittandes på en fönsterkarm med vacker utsikt och en bok i knät. jag har ett slags evigt pirr i mig, när jag får fullt med pirr som måste ut så brukar jag som skakflaxa med mina händer, haha, jag tror att jag har ärvt det av min moster. min favoritperson på hela jorden är min fina, fina mormor. jag drömmer om att ha en kanot som man kan ligga och läsa i mitt ute på en liten skogstjärn någonstans och som man när man vill kan dyka i ifrån.
jag svarade väl inte riktigt på frågorna nu utan skrev mest bara vad som föll mig in, men nu vet du lite om mig i alla fall.. hoppas det går lika bra!
du är en otroligt fin inspirationskälla och jag tycker om dig även fast vi aldrig träffats och säkert aldrig kommer att göra det. livet är bra skumt!:) jag tycker i alla fall att du är himla klok, du fokuserar mycket på sådant som är fint i livet. det är fint. vardagslycka är underbart!
jag önskar dig allt gott!
Jag är inte så bra på det där med kollektivtrafik. Jag vet inte hur många gånger jag råkat kliva på fel tåg, åkt för många stationer med tunnelbanan eller glömt bort vilken buss jag ska åka med. För jag försvinner så lätt i mina egna tankar. Fantasier om folks liv, funderingar över vad jag ska äta till middag och kanske ska jag måla mina tånaglar rosa. Världsliga ting.
Min största rädsla är att låta folk komma för nära.
Ja! Ibland blir jag så trött på mig själv och känner mig så fantasilös. Det blir ju bara olika kjolar eller klänningar i kombination med en kofta hela tiden. Suck.
Hmm, pannkakor tror jag. Det brukar mamma laga till mig när jag är deppig och inte är sugen på någonting alls. För pannkakor och tinade hallon fungerar alltid.
Livets mening känns alldeles för stort och skrämmande för mig. Så jag försöker låta bli att tänka på det.
Den vackraste människan på jorden har jag ännu inte mött.
Inga steg alls, då jag bor i en villa med mina föräldrar. Men det är 38 steg från ytterdörren till mitt rum.
Jag måste ha världens kortaste tunga. Den når bara precis ovanför överläppen. Och öronen viftar bara om jag springer riktigt fort när jag håller på att missa bussen.
Jag inspireras av antika fotografier och svunna tider, natthimlen, cirkusflickor, döden, kvinnokroppen, vackra texter och toner, trädkronor och mycket, mycket mer.
Jag bor i ett nybyggt funkishus uppe på en kulle i en förort inte långt ifrån den stora staden. I ett litet rum med puderrosa väggar, med min inneboende Herr Muffin. Där sitter jag och drömmer om egna lägenheter i Paris och sena nätter i London. Men just nu trivs jag rätt så bra i min puderrosa bubbla.
Vad roligt! jag vill också vara med!
Jag bor i Hällefors nu för att jag pluggar.
Men jag är uppväxt i Trollhättan och brukar spendera mycket tid i Göteborg.
Göteborg är en underbar stad.
När jag pendlar så brukar jag kolla på personerna och försöka läsa deras kroppsspråk, fundera över vad personen tänker och hur han mår. När jag inte gör det så brukar jag drömma mig bort och se mitt mål att jag har pluggat klart och bor i Spanien och har en papegoja på min axel. Som jag vill köpa. OCh bara andas in luften, känna värmen och framför allt kulturen. Ibland saknar jag kultur i Sverige. Men är född här och har alltid bott här så jag borde ha anpassat mig redan.
Meningen med livet är att finna lycka och som du säger ja den finns inom oss. Att uppskatta det man har och inte känna begär efter mera. Och att bli kär tycker jag, annars kan man kanske inte bli helt lycklig om man aldrig har känt kärlek.
Jag tycker att det är jätte tråkigt att ha samma kläder igen. Känner mig tom. Jag älskar kläningar, har på mig det året runt. På sommaren lite kortare och ljusare färger och på vinterna med strumpbyxor och kläningar i starka färger och mönster.
Inspirationen är jätte olika. Oftast från böcker och från fina bloggar. Sådant jag lärt mig under dagen och av hur andra människor är och uppträder. Det mesta går att inspireras ifrån om man lägger märke till småsaker i vardagen och tar till sig alla detaljer. Jag är jungfru och det sägs att jag kollar mycket på detaljer och är en analytiker. Det stämmer nog, jag spekulerar och funderar mycket kring livets gåtor. Vad är du för stjärntecken?
Jag kan också berätta att jag nästan alltid kommer ihåg vad jag drömmer om nätterna och brukar tyda dem. Det tycker jag är väldigt givande och spännande. Kommer du ihåg vad du drömmer?
Jag vet inte vem som har störst inflytande på mitt liv. Tror inte att det finns någon för tillfället. Vet inte om det är synd eller bara tråkigt. Brukar följa mitt <3 och ibland blir det bra ibland inte. Men det är så jag lever mitt liv =)
Och mina trappsteg till lägenheten ska jag räkna nästa gång jag går ut/in bara för det. Jag är en väldigt väldigt nyfiken person som alltid vill veta och vara med i vad som händer :D
Tack Ema för en bra blogg! <3
vad jag heter är nog ganska uppenbart :> jag åker inte tunnelbana, utan pendeltåg. jag brukar också - som många människor nog gör - sitta och betrakta människor, men jag skapar inte fantasier om dem. istället brukar jag försöka se vart deras blickar letar sig, vilka De betraktar, deras ansiktsuttryck etc (det är fantastiskt hur många omedvetna miner en människa faktiskt kan göra!) annars sitter och jag funderar över hur människor betraktar Mig.
när jag går bland människor, t.ex. där det är mycket folk, så brukar jag fantisera att jag befinner mig i en stor ocean av olika utseenden; hår- och klädfärger, accessoarer, stilar osv. det är intressant att se, för alla ser oftast så olika ut. sedan brukar jag bara allmänt gå och fundera över småsaker som dyker upp i mitt huvud, och om jag har min kamera med mig så stannar jag ofta upp (mitt i trängseln, ja! mina vänner brukar skratta åt detta) när jag hittar en plats där det är fint just, bra komponering eller sådär.
min största rädsla är ögon. missförstå mig inte - jag älskar ögon - det är bara det att jag är rädd för vad folk tänker om mig. detta faktum äcklar mig. jag funderar a l l t i d på hur folk ser mig, och jag vet inte varför det är så viktigt för mig eller varför jag är så rädd för det, men det är jag. that's a fact. jag motarbetar detta så gott jag kan dock, och detta är inget jag är stolt över, inte alls.
jag brukar klä mig i samma kläder två gånger varje vecka, så nej, jag känner mig inte tråkig om jag gör det. jag tycker inte att personligheten eller utstrålningen sitter i kläderna, iallafall inte till största delen, även om det påverkar. jag ogillar bara mina kläder så, tja, för tillfället har jag gett upp. öppnar nog mina smaklökar till våren och sommaren sedan!
i förrgår åt jag havregrynsgröt, ägg, hembakat bröd med hejdundrans massa olika nötter, frön, russin osv i (mamma bakade och det är otroligt gott. tyvärr är det slut nu, hm. får be henne baka nytt), och så rundade jag av det hela med en kiwi :)
jag vet faktiskt inte om jag har någon direkt uppfattning om vad livets mening är. jag tror att livets mening i allmänhet är just att leva. det låter otroligt tråkigt, jag vet det, men folk säger alltid att det är att man ska hitta sig själv och jag tror det bara är en förskönad bild av det riktiga svaret (ta inte illa upp, jag menar inget illa!) allt blir vad man gör det till, och om man gör sin vardag till något bra med en positiv inställning så tror jag man lever så som det var tänkt att man ska leva.
de som har mest inflytande i mitt liv är jag själv, förstås. sedan kommer min bästa vän. mina föräldrar påverkar förstås de beslut jag tar, men vi är ganska olika så vi tänker inte alls på samma sätt.
vem den vackraste människan på jorden är? hm. svårt att säga, eftersom definitionen att vara vacker är så olika, och det kan ändras på bråkdelen av en sekund, så fort man stöter på en ny människa... de vackraste människorna är de som är vackra inuti. de blir vackra på utsidan i mina ögon. det lyser igenom.
jag bor i ett hus, så jag har bara ett steg in i hallen.
jag kan inte nudda näsan med tungspeten, nej! har gett upp efter år av försök. jag kan dock rulla tungan, knäcka stortån (vad groteskt det låter, haha), skela med ena ögat rakt fram och ett åt sidan, och... nu kom jag inte på något mer.
jag inspireras av mig själv, mina vänner, vacker musik och fina citat. nedpräntade texter påverkar mig mycket (just för att jag tycker att det är så vackert att skriva) och poesi. väder inspirerar mig också, precis som minnen, upplevelser och tid.
slutligen - jag bor en timme utanför stockholm! vart vill jag inte säga. hoppas du orkade läsa allt. puss
Jag är en femtonårig flicka som bor i Göteborgsområdet. Jag funderar på att gå natur - miljö på gymnasiet, men jag har inte bestämt mig ännu. Jag är rädd för framtiden skulle jag tro. Rädd för att krypa ut ur den välbekanta bubblan jag nu lever i. Fast samtidigt är jag exalterad för man vet aldrig vad som kan hända ute i den stora vida världen.
Jag och min familj (bestående av mamma, pappa, en storebror och en lillebror) reser en hel del. Det är det vi gillar mest. Vi har varit i Australien och Venezuela till exempel, det är det nog inte alla som har. Och nästan varje år åker vi till alperna för att åka skidor. Jag köpte nya skidor för en vecka sedan så jag längtar verkligen tills då jag kan ta på mig dem för första gången och köra några svängar i offpisten.
Jag slutade spela handboll för några månader sedan. Jag var inte riktigt mee i gemenskapen, fast inte mobbad eller utfryst heller. Jag trivdes helt enkelt inte med de personerna där. I några veckor nu har jag tränat på friskos och svettis, intensivpasset tre gånger i veckan och danspasset en gång i veckan. Nu ska jag börja träna löpning, för om 17 veckor ska jag kunna springa en mil. Nästa år, i maj, ska jag springa Göteborgsvarvet, det är 21 kilometer så jag har ganska långt kvar.
Jag har ingen som helst självdiciplin, speciellt när det gäller läxor. Jag gör gärna allting någon annan gång och tar aldrig tag i det jag borde göra. Det är nog det sämsta med mig.
Jag kommer inte på så mycket mer just nu. Jag kanske kan fortsätta någon annan dag? Hihi. Om du vill veta mer om mig förstås.
Kramar från mig <3 Du är underbarast
Vad tänker ni på när ni åker tunnelbana, när ni går i strömmen av alla människor?
jag åker inte tunnelbana till jobbet, det finns ingen sån där jag bor. jag promenerar till jobbet för det tar bara 12 minuter och det är inte direkt någon ström av folk, men jag brukar tänka på allt möjligt på vägen till mitt jobb.
Vad är era största rädslor?
Åska och spindlar...
Känner ni er tråkiga om ni bär samma kläder varje dag?
Jag bär aldrig samma kläder varje dag, det skulle kännas märkligt och då jag jobbar i en klädbutik och det kommer en hel del stammisar så...ja du förstår säkert.
Minns ni vad ni åt till middag i förrgår?
hm...nej men jag minns vad jag åt i förrförrgår...konstigt...
Vad tror ni livets mening är?
att leva lycklig, frisk och att göra det som man verkligen brinner för.
Vem har mest inflytande i era liv?
mina nära och kära.
Vem är den vackraste människan på jorden?
min Kärlek är den vackraste, både på insidan och utsidan. I mina ögon iallafall...
Hur många steg är det upp till eran lägenhet?
Jag har faktiskt inte räknat stegen, men det är två trappor i alla fall...
Kan du nudda näsan med tungspetsen? Eller kanske vifta på öronen?
Jag kan nästan nudda näsan med tungspetsen, men bara nästan...men jag kan vika tungan dubbel!
Vad inspireras ni av?
det mesta i livet inspirerar mig; människor, händelser, vardagen...
Vart bor ni?
Inte så väldans långt från huvudstaden :)
kramelikram
Vad tänker ni på när ni åker tunnelbana, när ni går i strömmen av alla människor? Jag åker buss, det brukar vara jag och högst 6 stycken med på den gigantiska bussen som nästan endast går genom skogen. Men när jag åker stadsbussen brukar jag hitta på små historier om alla andra på bussen, fodra alla omedvetna fördomar lite.
Vad är era största rädslor? Djupt vatten. Alltså vatten som är djupare än 3.5 meter ungefär. Jag får paink, tror det är för att jag inte har någon egentlig kontroll, även om jag kan simma kan det ju komma någon konstig undervattensström och dra ner mig i djupet. Det är det värsta sättet jag kan tänka mig att dö på. Drunka.
Känner ni er tråkiga om ni bär samma kläder varje dag? Ja
Minns ni vad ni åt till middag i förrgår? Antagligen någon av de mindre goda vegetariska rätterna som skolköket lagar utan större entusiasm. Som degiga "morotsbiffar" (degiga pannkakor)
Vad tror ni livets mening är? Att tömma ut alla känslor man har i kroppen, så man känner att man verkligen har levt sitt mesta när man ligger där och ska dö.
Vem har mest inflytande i era liv? Min pappa. Han är den jag känner mig närmast i min familj, kanske överhuvudtaget när jag tänker efter. han jobbar på samma skola som jag går på så vi ses mycket, pratar om det mesta i bilen på dit- och frånvägen.
Vem är den vackraste människan på jorden? Vem som heldst som orkar le åt en främling en eftermiddag på bussen eller kanske ICA.
Hur många steg är det upp till eran lägenhet? Jag bor i ett hus, och högst upp i huset också. Så kanske 35?
Kan du nudda näsan med tungspetsen? Nej, men jag kan rulla den ett helt varv och sedan vika in den. Utan att tänka på det gör jag det säkert 5-6 ggr per dag. Stört nog.
Eller kanske vifta på öronen? Ja, lite halvt.
Vad inspireras ni av? Mnniskor som sticker ut från mängden, kanske dumpar den grå-svarta utstyrseln på vintern och lyser upp med färg, kanske ser ut som alla andra men endå lyckas visa hur speciella de är ens utan att säga något.
Vart bor ni? I en liten by utanför en liten stad. i skogen. Alla-känner-alla sortens stad och by.
Vad tänker ni på när ni åker tunnelbana, när ni går i strömmen av alla människor? Där jag befinner mig finns det ingen tunnelbana så jag går längs gatorna istället eller sitter vid ett fönster och tittar ut på människorna som passerar förbi. Jag tänker på vart jag är på väg, på hur människor rör sig. Kroppar och kroppsspråket fascinerar mig och om jag har tid försöker jag tolka det, tolka dem och se bakom utseendet.
Vad är era största rädslor? Att glömma, att bli gammal och helt plötsligt inte minnas människorna jag älskar, minnena som gjort mig till mig.
Känner ni er tråkiga om ni bär samma kläder varje dag? Nej, inte om jag går hemma och pysslar med saker och ting. Då är kläderna bara till som en andra hud, en naturlig sak som gärna kan se likadan ut från en dag till en annan. Men när jag ska ut och göra något vill jag variera mig lite mer, oftast tar jag mig dock inte den tiden utan fastnar med annat.
Minns ni vad ni åt till middag i förrgår? Jag tror att jag åt tortellini med ricotta och basilika för första gången på flera år. Eller också var det då jag glömde bort att äta middag. Jag lägger sällan märke till vad jag äter, ofta missar jag till och med att jag ätit, eller glömt att äta.
Vad tror ni livets mening är? Att hitta trivseln, med sig själv och sitt förhållande till arbetet, fritiden, världen och människorna i den.
Vem har mest inflytande i era liv? Jag själv och alla. Det är svårt att förklara men det finns ingen enskild som påverkar mig mest, det är alla som gör det. Författare jag snöar in på, tidningsartiklar, filmer, bloggar, människor jag möter eller hör om. Alla påverkar de mig, jag är ofta lättpåverkad när det kommer till vissa saker. Men kärnan i det hela är alltid jag, och jag börjar sakta men säkert också känna att jag har mest inflytande i mitt liv, även om andra påstår att det varit så under en lång tid.
Vem är den vackraste människan på jorden? Det finns många, men de flesta blir inte långvariga i mitt liv. Torun Bülow-Hübe var fantastiskt vacker och hon talade både till mitt öga, hjärta och hjärna.
Hur många steg är det upp till eran lägenhet? Jag bor inte i lägenhet, men det är 1+14 steg till mitt rum.
Kan du nudda näsan med tungspetsen? Om jag böjer ner nästippen med fingret medan jag sträcker ut tungan så långt jag kan ja.
Eller kanske vifta på öronen? Nej, det har jag aldrig lyckats med.
Vad inspireras ni av? Allt eller inget. Vissa dagar fungerar allt mellan himmel och jord som inspirationskällor och andra dagar finns inspirationen ingenstans att finna. Andras kreativitet, slumpen, naturen och asfaltsnaturen inspirerar mig nog mest. Att släppa kontrollen.
Vart bor ni? I en stad jag är på väg bort från, med avfärden planerad till måndag. Därefter kommer min hemstad bara att bli en mellanlandning i framtiden.
Vad tänker ni på när ni åker tunnelbana, när ni går i strömmen av alla människor?
När jag åker tunnelbana tänker jag inte så mycket. Jag brukar åka 1-2 gånger per dag, bara en station mellan skt eriksplan och odenplan. Jag är närsynt och använder inte mina glasögon så jag ser inte så mycket detaljer. Så istället för att titta på folk går jag runt i min egen värld där min ipod är med mig hela tiden. Annars brukar jag tänka på att jag inte ska ramla på någon oskyldig människa när jag ska försöka ta mig längre fram i tåget innan den stannar.
Vad är era största rädslor?
Jag är rädd för att tvingas göra saker jag inte vill i mitt liv, bara för att jag inte tycker om förändringar och därför bara flyter med strömmen. Jag vill hitta någonting jag vill göra i mitt liv.
Känner ni er tråkiga om ni bär samma kläder varje dag?
Jag det gör jag. Men när det är vinter och kallt kan jag inte använda de mesta av mina kläder, de är för tunna.
Minns ni vad ni åt till middag i förrgår?
nej det gör jag inte, bara för att jag ville komma ihåg! Men jag brukar nog komma ihåg saker.
Vad tror ni livets mening är?
Jag vet inte riktigt.
Vem har mest inflytande i era liv?
Det har nog mina vänner och min familj. Inte jag själv tyvärr.
Vem är den vackraste människan på jorden?
Denne person har jag inte träffat än
Hur många steg är det upp till eran lägenhet?
har inte räknat, men kan gissa på att det är tio små steg upp för en slingrig trappa.
Kan du nudda näsan med tungspetsen?
Nej, jag försökte de gick inte.
Eller kanske vifta på öronen?
Inte det heller. när jag var liten ville jag lära mig, det gick ingen vidare.
Vad inspireras ni av?
Jag inspireras av folk som vet vad de vill och tror på och kämpar med näbbar och klor för dessa saker. Jag inspireras också av folk som har lagt hela sitt hjärta och sin själ på att kunna någonting, t.ex. spela ett instrument eller kunna sy de finaste kläderna. Jag inspireras också mycket och framförallt av musik som är en stor del av mitt liv.
Vart bor ni?
Jag bor lite norr om stockholm. I en lägenhet med min syster och min mamma. Huset vi bor i ser exakt likadant ut som de andra i vårt område. människor ser man knappast alls. men jag vet att det mest är barnfamiljer och gamla som bor här. Det är väldigt lungt men jag vill flytta härifrån så snart som möjligt, fast vi nyss flyttade hit.
När jag åker med kollektivtrafik - tunnelbana har jag inte åkt många gånger i mitt liv, tänker jag inte så mycket på andra människor. Eller jo, jag tänker på hur jag uppfattas av dem. Jag försöker se ut som jag känner mig och är, och hoppas på att jag ser snäll ut. Annars brukar tankarna bara flyga omkring sådär som de kan göra. Fastna vid små och stora saker. Problem och saker som gör mig hemskt lycklig.
När jag går runt bland en massa människor känner jag mig lycklig. Jag älskar att ha folk omkring mig och jag älskar att vara ensam. Så det är den perfekta blandningen, ingen pratar med mig men jag känner ändå en samhörighet med alla. Fast det är nog mest konstigt, det där med samhörigheten. Ingen annan känner nog samhörighet med mig. Men den finns där, på något sätt. Man är i samma värld.
Om jag har samma kläder varje dag känner jag mig tråkig, ja. Jag måste få känna mig kreativ, färgglad, fin och inspirerande i mina kläder, annars blir dagen helt upp och ned.
Mina största rädslor. Min största rädsla är att min pojkvän ska dö eller lämna mig. Sådant gråter jag över ibland på nätterna.
I förrgår var det torsdag, kan vi säga. Då tror jag att jag åt en delikat tortellini fylld med ost, kyckling och en massa pesto på det. Jag kommer ihåg sådant för att jag hela tiden dokumenterar mitt liv i huvudet för att kanske skriva det på bloggen sedan.
Jag är ganska säker på att alla människor måste komma på en egen mening med livet. Min mening är att ha det så bra jag bara kan, och att försöka att inte förstöra för någon annan medans jag har det. Att jag när jag ska dö kan se tillbaks på mitt liv och vara nöjd. Det känns som en väldigt bra mening med livet.
De som har mest inflytande i mitt liv är nog min bästa vän och min pojkvän, och den vackraste människan är utan tvekan min pojkvän. Han har de vackraste ögonen i universum och han luktar alltid ljuvligt.
Jag har ingen lägenhet, men om jag hade skulle jag vilja att den låg på ungefär tredje våningen.
Jag har en lång tunga och kan göra alla de där genetiska sakerna - vrida på den, forma den på jättemånga vis, men den når inte till min nästipp. Öronen sitter hopplöst fast.
Jag inspireras av människor som är lyckliga, roliga, äsch, människor helt enkelt. Av alla de slag. Så bor jag i Borås och i Torsby i Värmland. Mest i Torsby.
Jag är en drömmare, jag fantiserar om allt. Hela mitt liv är planerat inne i mitt huvud men varje dag ändras en liten del. Jag fantiserar om hur jag springer in och handlar lite mineralvatten eller något jag glömde köpa inför kvällens middag i ett gatuhörn, hur jag står och sjunger när jag lagar mat och min underbara pojkvän kommer hem och ger mig en puss på kinden och hur jag ser ut när jag tränar nere på gymmet när jag är 25. Samma sak gör jag med människor på bussen , fantiserar om vart dom är på väg och vad deras värsta mardröm är.
Jag kan gråta tre dagar i sträck för att sedan skratta trippelt så länge. Jag brukar få för mig hemska saker och lägga skulden på mig även fast det inte är så jag borde göra. Ibland är jag rädd för mig själv. Jag är alltid nykter men dansar lika mycket för det. När jag var liten sa jag alltid att jag skulle bli konstnär och nu syr jag kläder och går till och med ett sånt program på gymnasiet och jag älskar det. Annars är jag inte så jätte förtjust i skolan.
Jag har frisör skräck och kan prata om mina naglar lite för mycket ibland. Jag är hypokondrisk men inte hypokondriker. Jag är kär.
Och till sist så tror jag att musik kan hjälpa människor genom allt.
jag heter ellen. jag är snart 20 år. jag ska bli förskollärare och gifta mig och bo i ett fint hus. och jag skulle hemskt gärna vilja ha ett husdjur. kanske en kanin eller ett marsvin.
Jag heter Madeleine, är tjugo år och bor i Karlskrona i Blekinge.
Mina största passioner är sextiotalet och fotografering. Och min stiliga pojkvän såklart, som brukar dansa hela nätter på dimmiga pubar med sina småvilda vänner. Det var så vi träffades. På en dimmig sextiotalsklubb.
Jag älskar paljettfärgade klänningar, rosetter, söta pumps, att sjunga högt påväg hem en berusad natt, pussar och kappor som ser ut som bakelser.
Min högsta dröm är att leva ett hälsosamt och lyckligt liv tillsammans med människor som är bra för mig.
Jag spelar cello och sjunger. Och Amélie från Montmartre är min favoritfilm tror jag.