circus em

Jag tycker ni ska upptäcka lite musik. Musik som finns omkring nästan alla, som i princip varenda själ i storstaden känner till, men som man kanske aldrig riktigt tar åt sig av olika anledningar. Som Veronica Maggio. Hennes röst är honungslen och nästan varenda låt ettsar sig fast på hjärnan och jag går och trallar hela dagarna långa. Det är nästan lite som gamal blues, fast i nytt stuk. Så himla fint! De här låtarna är de bästa.

Gammal sång
Om att inte ha något i kalender att se fram emot. Att vakna, somna om, göra samma sak varje dag, och att inte känna någon glädje i vad man än har för sig. Kanske lite fin om man känner att man vaknat på fel sida. Känna att man inte är ensam på något vis.

Kvällens sista cigarett
Tycke hela lyriken är som en lång dikt. Den handlar om att skåla med vin, röka flera cigaretter i rad, trycka på varandras svaga punkter och låsas som om allting har blivit bra. Fast sen ska man aldig kanske ses igen. Finast.

Nöjd
Att inte hitta sin prins fast man kysser tusentals grodor!

Måndagsbarn
Att helt plötsligt trolla fram en ständig helg. Att skjuta upp problemen och lösa dom efter helgen, som egentligen inte är någon helg. Vet egentligen inte riktigt vad meningen i den här texten är, men det är mysig och videon är så härligt charmig att man blir alldeles varm av lycka.

.. och så finns det musik som inte behöver upptäckas. Som alla redan känner till, men som har fyllt upp något slags tomrum i mitt cyniska hjärta, och som jag kan ta till av och relatera till vilken tid som helst på dygnet eller i livet. Coldplay. Det är någonting med Coldplay som är så fantastiskt. Visst, jag har samlat på Spice Girls-tuggummin, skrikit när jag sett Backstreetboys på MTV för sisådär 10 år sedan, men det här är någonting annat. Alla tankar jag någonsin velat formatera till ord, men inte riktigt lyckats med, har dom satt fingret på. Känslan, musiken, allt. Ord är överflödiga.