Allt är som vanligt
Promenerar till stationen i vanlig ordning
Måste dras med dessa hela dagarna..
"Avnjuter" mindre välsmakande skolmat
Mindre smickrande närbilder
Killing some time på rasterna
.. och försöker få uppmärksamhet.
Med ett halvt öga öppet
Dagen får beskrivas såhär: Världsfina vänner, trött, snowboard, snölandskap, bussresor, smärta, smstumme, iPod, klingande skratt, Robert Gustafsson, träningsvärk, amerikanska pannkakor & kallt kaffe. Imorgon är det minsann jag som går raka vägen till centrum och köper mig stay-ups och strumpebandshållare. Det är jag värd. Godnatt.
Jag har mina knep
Det finns nog bara en sak som hjälper emot vad jag känner idag. Träning.
Löpbandet på max, svettigt, peppande musik, känna hur allting bara rinner av en, rensa tankarna.
Så får det bli. Gymmet. Nu nu nu.
Ångest
Det här är ingen dikt. Utan det här är allt som snurrar i min huvud, som gör att jag sitter och stirrar in i väggen i timmar och försöker kommunicera med mig själv. Hitta en väg ut, sluta gå åt fel håll. Allting är på botten nu, känslomässigt. Arg, sårad, ledsen, glad, uppriven, lycklig. Jag vet inte, jag är allting. En stor känslomässig kris. Det blir kanske lite tomt här, eller, i alla fall tommare än vanligt - tills jag har samlat ihop alla pusselbitar och lagt dem på rätt plats igen.
Min synvinkel är förstörd
Hjärtat säger en sak
Hjärnan en annan
Hur vet man vad man ska lyssna på?
Ödet ödet ödet
Vet inte om det är tid
Är tiden svaret på alla frågor?
Eller är tid bara ett fösök till flykt?
Jag vet inte, vet ingenting längre
Minns varför jag föll för dig
Känner din doft även om du inte är här
Inbillar mig att jag hör ditt skratt när jag inte kan sova
Men våran låt spelas aldrig längre
Inte på radio
Inte i min musikspelare
Minns inte ens hur melodin går
(Puss Ida som är bäst i världen)
Dear diary
I flera dagar. Bara runt i cirklar. Om och om igen.
Trycket bakom ögonen, fantasisystemet ur funktion och jag kan inte sova inatt heller. Det är någonting, eller kanske någon, i min hjärna. Som springer omkring, runt, runt, runt. Stör min sömn, stör min förmåga att vara vardaglig och skratta sådär klingande som jag brukar skratta. En klump i mitt bröst, en sten i min mage & jag känner att jag har blivit någonting som jag inte alls vill vara.
En ocean på mina klibbiga lakan, vet inte ens varför. Någonstans, en difus smärta som vill skrika, bryta sig ut och bara ställa sig på ett tak och berätta för hela världen att jag har varit så dum, men det är väl inte konstigt. Hela världen är sne och förvriden, jag vet inte ens vem jag är eller vem jag ska vara längre.
Jag vill så mycket men ingenting blir av. Vill älska alla och alla ska älska mig, men hur ska det gå? I flera dagar. Bara runt i cirklar. Om och om igen. Du är där, det skaver långt in, sår som läkt, men som fortfarande rivs upp när jag minst anar det. Behöver dig mer än vad du kan förstå. Behöver dig mer än vad jag älskar dig, och det är så himla mycket.
Springer jag bort från dig eller är det faktiskt från mig själv?
I helgen har jag..
Gräddat amerikanska vaniljpannkakor som ätits med lönnsirap & äkta smör
Spelat självkännedomsspel, jag känner mig själv bäst inom relationer & kärlek minsann
Varit på kvällsbio med min familj (filmen var en stor besvikelse)
Ätit muffins & lekt galna muffinslekar på Kick-offen med jobbet
Läst ut en bok som gjort mig helt förälskad
Hängt över toaletten i tafatta migränattacker
Gått soliga men alldeles för kyliga januaripromenader
Vaknat till fågelkvitter! Det är ju alldeles speciellt tycker jag såhär vintertid
.. och nu ska jag äta scrambled eggs & grekisk yoghurt med bär!
Moi-même
Jag är dålig på att ta det lugnt. Alltid ska det hända någonting.
Jag äter ofta kokt ägg. Det kanske är det bästa som finns. Inte undra på att mina ägg är de mest perfekta äggen någonsin! Det är minsann jag som får gå upp på helgerna för att koka ägg till hela familjen.
Jag stör mig på trångsynta människor som inte kan förstå sig på andras sätt att tänka & leva. Jag tycker att man ska vara öppensinnad och inte vrida ut och in på sig själv så fort någon gör motsattsen till hur man själv skulle agerat.
Jag gillar att gömma mig för min pojkvän eller att smyga mig på människor för att skrämmas!
Jag ger mig sällan in i en disskution där jag måste vara alldeles för mycket klok åt andra
Jag är en stormvind minst sagt! Jag slår i tår, klämmer fingrar, tappar fina tallrikar i golvet, slår huvudet i öppna skåpluckor, spiller mat överallt och springer allmänt mycket omkring.
Jag tenderar att läsa biografier, känsliga diktsamlingar eller gamla dagbokssidor
Jag är vackrast när jag har skrattat så mycket att jag nästan gråter
Jag skrattar högt åt dåliga serier i gratis dagstidningar. Ser ni någon med en Metro i högsta hugg, iklädd blå kappa & som sitter och skrattar ensam på tåget, då är det säkert jag!
Jag är en typisk drömmare & perfektionist. Jag drömmer om vackra hus nära havet, att jag får ha flera sockertoppssöta barn med namn som ligger mjukt i munnen och att jag får resa & upptäcka världen. Jag kan inte göra en paj i en fyrkantig form, eller låta bli att sudda om jag inte skriver tillräckligt snyggt på ett kladdpapper.
Jag har aldrig önskat att jag vore någon annan
Jag älskar att spendera fredagarna med min pojkvän & hans familj. Middagar lagade med omsorg, sällskapsspel, kaffe med perfekt skummad mjölk, omsorgsfullt utvalda chokladpraliner, prat inpå småtimmarna för att sedan somna i soffan i en trygg famn, till ljuset av en nattfilm.
Jag uppskattar när jag får göra vardagsfina saker. T.ex. laga ugnsgratinerad kyckling till min familj, skriva fina små lappar & gömma dem till min pojkvän, göra en hjärtformad frukost eller när jag får känna mig älskad för den jag är.
Jag tror på att livets mening är att finna vem man själv är.
Fantastiskt fint
... just nu.
Gungor. Förknippar jag med både frihet, pinupor sisådär 30-tal & sommar. Även om jag inte tycker om att gunga själv, fäster gungor otroligt bra på bild och får någon slags fri, glad och lätt känsla i sig. 
Ballonger. Vet inte hur många bilder på ballonger jag har sparat, klippt ut och blivit förälskad i. Lite samma sak som med gungor, det är någon slags frihet som fångas - som man inte kan sätta fingret på. Och att den här reklamen automatiskt blir finast i världen, är då inte så svårt att räkna ut.
Ballett. Kanske världens finaste dans. Känns som att ballett berättar en historia med väldigt mycket känslor, och man kan inte låta bli att dras med. Att de även bär världens finaste utstyrslar och kan röra sig på alla sätt och vis - gör det så oerhört graciöst och behagligt att bara se på.
Fantasifulla sängar. Det finns ingen tanke som lockar mer än att få sova i en säng, upphängd i ett träd eller kanske placerad där havet möter land. När jag blir stor ska jag äga en stor tomt där hängmattor är utrotade. Det ska finnas sängar bäddade med skira lakan överallt! (Drömma kan man alltid göra).
Polaroider. Jag kanske är sist med att skriva om det, eftersom det verkar vara väldigt mycket på tapeten just nu. Men jag menar, hur charmigt är det inte? Visst är datorprogrammet Polaroid fantastiskt, som "framkallar" bilderna rakt framför ögonen på en, men det häftigaste hade väl ändå varit att äga en riktigt kamera? Att föreviga något och få det i handen på bara någon sekund.
Sunshine
Trött, huvudvärk, pluggångest, mjölksyra och skräckfilm. Godnatt.
2008
..i bilder och ord:
Skratt, landet, kalas, uppskatta småsaker, Paris-drömmar, rött läppstift, tedrickande, detox, ciggaretter, Min Prins, Billie Holiday, havet i Umeå, världens finaste vän, vackra kjolar, fönstersittning, höstpromenader, klackar, iPod, kängor, första snön, pendeltåg & världens finaste vänner.
Julhelgen
Julafton
Dock träffade en viss sak mig mitt under all julstämning. Det är som om man från och med första december, går och blåser upp en ballong, mer och mer, det blir svårare att blåsa ju närmare jul man kommer för luften börjar ta slut. Sen på julafton sticker man hål på ballongen och plötsligt - är allting över. För visst är det så? Att man går och stressar, har sockerdricksbubbel i magen och bara längtar i flera veckor. Sen är det över innan man hinner blinka.
Mat, julpynt och gåvor.
Fjärde advent
Igår gick jag en lång och solig promenad hem till Lilja och bakade lussebullar, knäck, marsipanhjärtan, vit chokladtryffel och en mutant marsipangris. Såna dagar är lite finare än alla andra dagar.
Four days
De första dagarna på jullovet har jag varit upptagen med att äta tunnbröd med rökt sik, druckit kallt kaffe, somnat i soffan, tittat på dålig animerad film, tjuvätit lakritsknäck, bakat vörtbröd, klätt granen och pysslat med julklappar. Det är rena rama julstudion här minsann. Bara 4 dagar kvar och jag har pirr i magen fast det inte ligger någon nyfallen kristallklar snö utanför. Imorgon, fjärde advent, väntar storbak med världens bästa vän.
Bild: ~yuma~
Nine days
Nu ska jag läsa & dricka hemmagjort ingefärsté. Sitta ihopkurad i sängen med en dålig bok och sockor som behöver tvättas. Det här har jag väntat på länge. Sleep tight.
Bild: tiger lily and tiny teeth
Julmarknad
Idag har jag varit på julmarknad med världens finaste Lilja. Det låg en doft av brända mandlar över hela Skansen, det fanns nygräddade lussebullar överallt och vi köpte världens godaste lussebulleté minsann. Så det gjorde ingenting alls att mina tår var stelfrusna och mina händer utan känsel.
Det var fint ändå!
Jag är en upptagen person
Luciafirande
Falsksång
Baka kanelbullar
Idol final med mina flickor!
Imorgon
Julklappshandla
Baka lussebullar
Harry Potter-marathonsstart
I övermorgon
Anställningsintervju
Eventuellt julmarknad på Skansen
Trygg sömn
Inatt när jag låg brevid min Prins och bara vred & vände på mig av sömnlöshet kom jag att tänka på en sak. Våra sovrutiner är rätt så charmiga. Lite sådär att jag nästan ler åt oss när jag plockar fram det ur minnet.
Vi ligger alltid sked, Emils armar runt mig. Jag känner mig tryggast i världen när jag ligger så. Men eftersom Emil somnar mycket fortare så smygs mitt dåliga samvete på och jag håller om honom tills även jag somnar.
Det slutar med att det blir för varmt, lakan som klibbar fast mot naken hy & vi ligger rygg mot rygg på varsin ända av sängen. Om någon av oss vaknar och upptäcker detta fenomen så ligger vi snart nära varandra igen. Och såhär håller vi på. Varje natt sedan jag sov hos honom för första gången för flera år sedan.
Femton
Mina dagar präglas av slutspurten innan jul. Jag har plöjt igenom böcker, klarat mig igenom högar av prov och läst på olika saker tills mina ögon gjort ont. Det som får mig att ta mig igenom dagarna är mina vänner och min Prins. Att jag får baka med världens härligaste flickor, till hela klassen nästa vecka dessutom gör att allting känns mycket lättare! Rocky road fudge ska det bli minsann, alla kommer kyssa mina fotspår efter jullovet med andra ord.
Bild: manda
Julmarknad
