kittlar dödskönt
ni vet när man är sådär nödig så man nästan skiter på sig? men samtidigt uppstår det något slags pirr i magen som kan jämnföras med att vara kär eller nervös. och det är så mysigt. vem fan sätter sig och skiter när det kittlas dödskönt i kistan lixom? men samtidigt är det nöd. när detta inträffar biter jag mig i fingrarna och sätter mig på hälarna för att denna beslutsångest inte ska relatera till min död.
Kommentarer
Trackback