circus em

nu ska jag ta ett rejält snack om egoism. jag sitter och kollar på ranking the stars som går på kanal 5.
helt ärligt. folk nu förtiden verkar tro att egoism är det absolut värsta och sämsta man kan vara. att vara ego är fult. men jag ska tala om att det är det inte alls. har man inget litet ego där inne, vart kommer man komma då? det är de som är helt utan ego som hamnar i facket och tar första bästa jobb i kassan på ica eller som snortorkare på solstrålens dagis. att ha ett litet ego är att känna att man är tillräckligt bra för att klara saker, för att komma framåt och för att lyckas.

anledningen till varför josefine crafoord är på bild är det för att hon kom på första plats både på kvinnornas och männens lista över största ego. men ändå, kolla på henne. en småbarnsmamma som jobbar mellan 7-9 varje morgon och man ser att hon vill vara där hon är. hon är nöjd med sig själv och hon vet att om hon skulle vilja göra något annat - skulle hon både göra och klara det.

så, det jag vill komma till är att ha ett ego inte alls är fy. det är bra och det behövs i alla. de som påstår att "nej jag är inte det minsta egoistisk" har fel fel fel. ego betyder att se på sig själv och vara stolt över vad man är och kommer kunna bli. vad tjänar det till att gå och kränka ner sig själv och tänka att man inte kommer klara saker? 
visserligen finns det två sorters egoism. den som tror på sig själv och den som tycker den är snyggast i världen.

så tro på er själva och ta inte åt er av vad folk säger till er.
för ingen vet bättre än en själv.