circus em

Minns när vi pusslade ihop våra ord och när våra fingrar var flätade tillsammans, och du lekte med orden, formade från min mun. Det var precis som bilderna på min näthinna, kanske bättre.

Men sen samlade du dig & sa det där
"Det ingen ser, finns inte" och jag kände mig så träffad.
Du trampade sönder mina lungor medans du satt där och flätade mitt hår,
och jag tappar andan eftersom den enda luft jag någonsin andats var dig.

En gammal dikt såhär eftermiddags.