Kär i smyg
Viker omsorgsfullt ihop brevet trycksvärta upp till tänderna och inte ett handskrivet ord för vem vill prata med en sån som jag om ens skriva nej jag tänkte väl och jag förseglar kuveret låter fingrarna glida över budskapet som jag aldrig kunde få fram jag kanske är för blåögd eller vill du verkligen döda mig tänkte jag fort och lekte med tanken att du var min drake och jag fick andas i din nacke och fingra i det röda håret medans kaffet blivit klart för länge sedan kanske till och med kallt men det finns ingen tid för oss eller du har ingen tid för mig och jag springer längs kullerstensbelagd mark ända ner till posten och med hjärtat i halsen och med saltstänk som letat sig in under blusen kysser jag brevet en sista gång innan jag lämnar över det till en tjock dam som saknar en tand i glasluckan vi växlar inga ord hon tittar bara på mig som jag var en vante som tappats bort eller kanske en vilsen själ och jag dränker mina sorger i min basker gömmer mig så gott det går även fast det känns som om hela världen stirrar på mig och helt plötsligt har jag skapat mig en egen omloppsbana men precis när en lång man som jag antar är lika ensam som jag för att han gungar så förvirrat kanske desperat går förbi mig så träffar det mig att fan fan fan ingen avsändare och då kommer han ändå aldrig få veta.