circus em

Vad gör jag nu? Är det nu jag ska gå in i väggen, bara lägga mig ned, sova bort hela livet
tills någon prins kommer och räddar mig? Eller är det nu jag ska hitta det starka i mig, resa mig upp
och fixa det här själv? Jag vet inte. Så jag hamnar någonstans där i mellan.

Ena sekunden känner jag mig som Wonderwoman, jag kan klara vad som helst, allt blir bra.
Sen, efter en inte allt för lång stund (tyvär) så rasar allting samman.
Mina ögon tåras, jag hyperventilerar och förstår inte alls hur jag ska ta mig samman.

Jag känner verkligen att jag måste gå från A till B snart. Ta tag i mig själv, ordna upp med allt.
Såhär kan jag inte låta saker & ting hålla på. Jag kommer ju vara döende vid 40 då. Hemsk tanke.
Ni skulle se mig nu. Jag är inte Ema på något plan alls. Jag sitter med mjukisbyxor i armhålorna,
3 tröjor för att jag fryser groteskt mycket, mitt hår står åt alla håll för jag har inte tvättat det på 3 dagar,
jag har 10 ggr så mycket mer finnar än vad jag brukar ha, mina läppar är torra och jag är svart under ögonen.

Men någonstans i allt mitt kaos, i alla tankar som går från yey till nej finns det ett hopp.
Jag vet att allt ordnar sig, det gör ju alltid det. Det är så sant. Det ordnar sig alltid.
Så länge jag har det i åtanke, kan jag sitta och lyssna på deprimerad musik utan at allt går i tusen bitar,
och jag klarar av att titta på bilder och minnas. Även om det gör ondare då - så känns det bättre.

Så jag fortsätter att vara den glada Ema, som alltid skrattar och har någonting att berätta.
För jag är ju fortfarande jag. Och jag är glad. Oavsett. Även om mitt hjärta brister och min hjärna
går på högvarv big time, så kan jag le. Jag ser fortfarande mina misstag som möjligheter,
att ändra på saker, att träffa nya människor, att göra om någonting & att våga chansa.
Jag uppskattar småsakerna fortfarande,som att min syster köpte melontuggummin till mig idag,
eller att solen har skinit en hel vecka nu, och det är februari!
Det är fint, och jag kommer aldrig sluta tycka det. Hur trasig jag än blir.

(För alla andra trasiga själar där ute, det är okej med depp-musik. Ladda ner:
Joseph Arthur - Honey and the moon
Two hours traffic - Sweet and sour
och Lasse Lindh - Satan vad ont det gör)