circus em

Skapar avtryck mot din panna
Så det finns lite utav mig på dig
Kontrasterna mellan du och jag
Är hårfin & jag hulkar ikapp med dem
Rosamt lägger du dig till rätta
Likt en melodi förvandlar du mig
Eller kanske bedrar, jag klarar inte av att se skillnaden
Jag är en nyinfångad ängsblomster
Ärrad men ändå orörd
Och du vet det, i varenda cell, i vartenda skratt
Utmattad ligger jag brevid dig och andas ikapp
Slukas av tystnaden
Mina tankar är bedövande
Likt halsbränna, någon trampar omkring på min redan svaga puls
Jag vänder mig mot dig, strycker en lock från ditt ansikte
Vankar fram och tillbaka i sinnet
Är det här det jag vill, är du svaret på difusa frågor?
Brottas med min egna rytm
Du är en plåsterförsedd själ, avsides syre
Jag är olycksbådande, vinglar på mina funderingar
Slukas utav en ocean
Döljer tafatt mitt bankande hjärta som tränger sig ut ur bröstkorgen
I sömn, vet att du inte ser insvept i dina drömmar
Men ändå skäms jag
Banden som vi skapat är inte längre njutbara, infinner ingen jämn rytm
Jag genomskådar dig i sökandet på kärlekens ord

Text: Jag

Dagboksutdrag 20/1 eftermiddag
I flera dagar. Bara runt i cirklar. Om och om igen.

Trycket bakom ögonen, fantasisystemet ur funktion och jag kan inte sova inatt heller. Det är någonting, eller kanske någon, i min hjärna. Som springer omkring, runt, runt, runt. Stör min sömn, stör min förmåga att vara vardaglig och skratta sådär klingande som jag brukar skratta. En klump i mitt bröst, en sten i min mage & jag känner att jag har blivit någonting som jag inte alls vill vara.

En ocean på mina klibbiga lakan, vet inte ens varför. Någonstans, en difus smärta som vill skrika, bryta sig ut och bara ställa sig på ett tak och berätta för hela världen att jag har varit så dum, men det är väl inte konstigt. Hela världen är sne och förvriden, jag vet inte ens vem jag är eller vem jag ska vara längre.

Jag vill så mycket men ingenting blir av. Vill älska alla och alla ska älska mig, men hur ska det gå? I flera dagar. Bara runt i cirklar. Om och om igen. Du är där, det skaver långt in, sår som läkt, men som fortfarande rivs upp när jag minst anar det. Behöver dig mer än vad du kan förstå. Behöver dig mer än vad jag älskar dig, och det är så himla mycket.

Springer jag bort från dig eller är det faktiskt från mig själv?

Titta! Fint som snus tycker jag. Ibland önskar jag att det fanns galor eller andra fina upptåg för allmänheten, så att man bara för någon dag kunde klämma ned kroppen i en tjusig blåsa, kämpa på sig ett par för trånga, men ack så smickrande och pampiga skor, pryda öronen med alltför tunga stenar och sedan bege sig ut i kvällen som doftar natt.

Bilden får mig att tänka på coktails, ciggaretter i långa munstycken, frusterande män och massvis med klingande skratt & skålningar. Fint. Jag borde kanske tänka om, kanske borde bli festfixare eller något sådant. Då skulle kanske världen bli lite finare, vem vet.

Jag är dålig på att ta det lugnt. Alltid ska det hända någonting.
Jag äter ofta kokt ägg. Det kanske är det bästa som finns. Inte undra på att mina ägg är de mest perfekta äggen någonsin! Det är minsann jag som får gå upp på helgerna för att koka ägg till hela familjen.
Jag stör mig på trångsynta människor som inte kan förstå sig på andras sätt att tänka & leva. Jag tycker att man ska vara öppensinnad och inte vrida ut och in på sig själv så fort någon gör motsattsen till hur man själv skulle agerat.
Jag gillar att gömma mig för min pojkvän eller att smyga mig på människor för att skrämmas!
Jag ger mig sällan in i en disskution där jag måste vara alldeles för mycket klok åt andra
Jag är en stormvind minst sagt! Jag slår i tår, klämmer fingrar, tappar fina tallrikar i golvet, slår huvudet i öppna skåpluckor, spiller mat överallt och springer allmänt mycket omkring.
Jag tenderar att läsa biografier, känsliga diktsamlingar eller gamla dagbokssidor
Jag är vackrast när jag har skrattat så mycket att jag nästan gråter
Jag skrattar högt åt dåliga serier i gratis dagstidningar. Ser ni någon med en Metro i högsta hugg, iklädd blå kappa & som sitter och skrattar ensam på tåget, då är det säkert jag!
Jag är en typisk drömmare & perfektionist. Jag drömmer om vackra hus nära havet, att jag får ha flera sockertoppssöta barn med namn som ligger mjukt i munnen och att jag får resa & upptäcka världen. Jag kan inte göra en paj i en fyrkantig form, eller låta bli att sudda om jag inte skriver tillräckligt snyggt på ett kladdpapper.
Jag har aldrig önskat att jag vore någon annan
Jag älskar att spendera fredagarna med min pojkvän & hans familj. Middagar lagade med omsorg, sällskapsspel, kaffe med perfekt skummad mjölk, omsorgsfullt utvalda chokladpraliner, prat inpå småtimmarna för att sedan somna i soffan i en trygg famn, till ljuset av en nattfilm.
Jag uppskattar när jag får göra vardagsfina saker. T.ex. laga ugnsgratinerad kyckling till min familj, skriva fina små lappar & gömma dem till min pojkvän, göra en hjärtformad frukost eller när jag får känna mig älskad för den jag är. 
Jag tror på att livets mening är att finna vem man själv är.

Ikväll vill jag att alla ska lyssna lite på fin, vacker och klok musik. I form av Regina Spektor.
Hon ser ut som en rödhårig, rysk och väldigt poetisk prinse


Hotel song
Det bästa med Reginas låtar är att de är som små historier. Ibland är det lite svårt att förstå budskapet efter att bara lyssna en gång - men den här är så fin endå. Om jag fick sjunga vackert för en dag skulle jag vilja sjunga såhär som i den här låten.


Better
Och den här är så fin att det skär i hjärtat. Den är djup, igenomtänkt och väldigt sårbar på något sätt. Jag älskar hur hon sjunger den här som om det kändes lika mycket i kroppen och hjärtat varje gång. Kanske en av de finaste låtarna någonsin!


On the radio
Den här låten handlar om någonting som jag tycker är viktigast i livet. Musik såklart. Den är också berättad som en saga, videon är förträffligt fin och det innehåller väldigt mycket visdomsord. Jag har haft den här som ledmotiv ibland när allting känns svårt.