circus em

Idag har jag varit med Erica. Vi har ätit choklad med kolakrisp, druckit kanelte, spelat kort & tittat på Andra avenyn. Alla dagar med Erica är bra dagar. Och dagen kan ju inte sluta bättre när Min Prins ringer och frågar om han får komma hit och sova i min säng i natt. Då tänker jag bara på att vakna upp brevid hans varma kropp imorgon och hela min mage fylls med fjärilar. Jag inbillar mig dessutom att hans fräknar luktar gott. Eller så gör dom kanske det?

Godnatt
Ers Majestät

Nu ska jag cykla iväg på min rostiga cykel. Till världens bästa Erica bär det av i höstvädret, med Carla Bruni i lurarna och om jag kan skrammla ihop lite pengar - en mörk chokladkaka på pakethållaren. Förresten, vad vill ni veta? Läsa? Jag har världens tommaste fantasiförråd just nu.

Jag är hemma hos Min Prins och har migrän. Jag dör. Det pulserar, spränger, värker ifrån alla håll. Men jag kan inte ligga ned och ta det lugnt för då fokuserar jag bara på smärtan. Så vad gör man hemma hos sin pojkvän, ensam, sjuk, när man redan har kollat i alla lådor, letat bland alla papper och utforskat varenda punkt i hela huset?

Där bor det en äldre dam. Hon bor längst ned i trapphuset och hon har en fantastisk liten veranda utanför. Varje vår så blommar den i alla möjliga färger, och hon sitter ofta och läser morgontidningen i en virkad korgstol som hänger vid verandan. Och så har hon en katt. Min drömkatt, en svartvit persier med gräddnos. Dom är rätt lika, katten & tanten.

Vissa morgonar, när solen värmer redan vid åttaslaget på morgonen, står hon ute på gräset och yogar, katten ligger brevid, självklart. Dessutom byter hon hårfärg rätt ofta. Just nu har hon en rätt frän röd färg, som jag gärna själv skulle vilja ha. På vintern ser jag inte så mycket av varken henne eller katten, men när den första snön har fallit, då ligger den som ett kyligt kristalltäcke över hennes lilla inhängnad.

Jag vill bli som henne när jag är tant.

Konst, hästar, polaroider, gameboy, läsande människor, regnväder, sex, bibliotek, rött hår, lakritsljus, handskrivet, feströkning, dans, fotografering, överanalyseringar, dockor, old school, kyliga picknickar, rosetter, svartvitt, söndagar, tidningsurklipp, blåbär, naken, gratis bio, paranoia, jazz, klistermärken, citat, golden raisins, höstäpplen, hångel.

Åh, gissa vem som står i köket och gräddar fullkornspannkakor? Mamma.
Som dessutom har en ny frisyr, som är så fräsig att det inte går att sätta ord på.

Min mamma är en babe.

Jag förstår inte riktigt det här med jordens undergång och allt konstigt som forskare fifflar med. Men en sak vet jag, och det är att jag har panik. Panik. Panik. Panik. Tänk om jorden går under? Ska jag aldrig få barn, ska jag aldrig få bli psykolog, ska jag aldrig få ha en stor trädgård med snirkliga möbler, ska jag aldrig få åka och klappa kängurus i Australien, ska jag aldrig få gifta mig? Jag kan inte koncentrera mig på någonting för allt jag kan tänka på är små svarta hål som kommer att sluka mitt liv innan det ens har börjat. Idag önskar jag verkligen att jag trodde på Gud.

Nu ska jag gråta.

Jag skriver oftast om vackra pojkar i alla dess former, speciellt om såna som heter Emil, så jag hade tänkt skriva lite om kvinnor. Alltså, kvinnor är faktiskt fantastiska. Jag tycker kvinnor är väldigt vackra med rena drag, och under ytan döljer sig oftast en väldigt klok insida. Här är mina kvinnliga förebilder.


Sophie Zelmani
Jag började lyssna på hennes musik efter att jag läst en artikel om henne, där hon framstod som en väldigt jordnära person. Hon bor ute på landet i en stuga, och sina dagar låter hon rinna iväg med hjälp av keramik i sin egna drejstuga, hantverk i form av läder och gitarrspelning. Tycker att det är alldeles för få musiker idag som inte blir helt uppslukade av sin karriär. Trotts att Zelmani (som förövrigt är ett himlans fint efternamn) har sålt en halv miljon plattor, mår hon bäst av att göra krukor. Åh. Så himla fint och inspirerande.


Carolina Gynning
För att jag alltid känner igen mig i henne. Hon är den som utåt ser dum ut, och som oftast får folks fördommar riktade mot sig. I dagens sammhälle blir man väldigt hotad av tjejer som ser ut på ett visst sätt, som sedan visar sig vara smarta och mycket kloka. Det som även gör Carolina till min absoluta förebild är att hon gör på sitt sätt. Det spelar ingen roll vad folk gör eller ber henne att göra. Och man kan aldrig prata för mycket.


Angelina Jolie
Jag har väldigt länge haft svårt för henne som person. Men på senaste tiden när jag läst och sett intervjuer med henne, har jag förstått att alla dessa världens barn och välgörenhetsarbeten inte är något pr-fuffens. Det är av hjärtliga och av medkännande själ. Jag har personligen svårt för folk som inte kan hjälpa sina medmänniskor i t.ex katastrofer, hot och krig. Angelina reser över hela världen med budskapet att "hem är där hjärtat är", och jag kan inte annat än att hålla med.

Billie Holiday är kittlig under fötterna. Världens bästa kanin, minsann.

Bon matin! Här försover jag mig minsann. Inte likt mig, inte heller likt mig att göra en överambitiös frisyr klockan 8 på morgonen. Nu ska jag springa iväg till gymmet, för att sedan försöka pallra mig till franskan. Inte en alltför svår uppgift.

XOXO

Idag har jag varit groteskt bajsnödig. Hela tiden. Precis hela dagen.  Det är ett helvette när man inte kan göra någonting åt det. Ibland önskar jag att det var normalt att bajsa i flaskor eller att ha en slang uppkörd på mindre trevliga ställen. Det skulle vara väldigt smidigt. Jag måste ha chockat väldigt många läsare nu, som har skapat sig en bild av mig bara genom min blogg. När jag ändå håller på kan jag tillägga att jag fiser, rapar och dricker ur burken också. Överallt, hela tiden.

XOXO

Idag köpte jag ett par lila strumpbyxor för jag behövde lite mer färg i mitt liv.
Men bara idag.

I veckan har jag skrivit brev till en mycket gammal vän, fått svar på brevet, cyklat till Erica på en rostig cykel, druckit litervis med chai-latte, haft feber, läst Pappa Pralin, ätit lite för många halstabletter och sett mängder av filmer. Nu måste jag bli frisk. Nu nu nu. Idag ska jag pussa på Min Prins för första gången på flera dagar. Föresten är det en Red hot chilipeppers-dag idag.

4 GB, räddar mitt liv hela natten, när mina halsmandlar hotar att kväva mig.
Fortsätter att rädda mig när jag varken vet ut eller in, och allt jag kan göra är att ligga och stirra i taket och koncentrera mig på att överleva. "Those dancing days are gone", kan inte annat än att instämma. Och någonting på franska som jag inte riktigt förstår, men jag antar att det handlar om någonting som gör ont.

Den första iPoden som kom, känner mig riktigt retro. Och jag kan ju inte bli annat än deppig när jag har feber och jag inte vågar svälja riktigt. Och i två hela dagar har jag levt på varmt citronvatten med ingefära & honung. Rena rama bantingsprogrammet. (En pappa som befinner sig någonstans på andra sidan jorden, och jag får inte riktigt veta vart. Det gör också ont. Kanske ondare till och med)

"Jag dör nu mamma, jag lovar!" viskar jag någonstans under alla duntäcken och filtar, men mamma bara skrattar, gör nytt te och säger att en alvedon kommer göra mig levande igen.

Så mår jag idag.